Interpol hittar dig igen!

Javisst hittar Interpol mig igen! Interpol slog mig en gång i tiden med storm två gånger om, först 2002 med skivan Turn On The Bright Lights och sedan återkom de 2004, med deras kanske mest hyllade platta, Antics. Sedan återkom de återigen tre år senare (2007) och jag minns hur mycket jag såg fram emot Our Love To Admire. Men ack så besviken jag blev, på den plattan fanns det egentligen bara en låt ('The Heinrich Manouver') som fastnade lite sådär. Deras två tidigare plattor hade innehållit flera guldlåtar och så kom det här?! Nu är de återigen igen tillbaka tre år senare med en platta som enligt flera källor skall komma någon gång under 2010 men något officiellt datum har jag inte hittat.

På deras hemsida har de nyligen gett oss möjligheten att ladda hem en av de nya låtarna gratis. Låten heter 'Lights' och mig veterligen känns det som att de har hittat tillbaka till det som gjorde att jag var fullständigt lyrisk över dem. Jag skickar med två videor till de tidiga guldkornen, 'Evil' och 'Roland'.

Interpol - Lights


Interpol - Evil


Interpol - Roland


Sedan måste jag även kasta med den fjärde videon från Band of Horses kommande skiva, Infinite Arms. Låten i videon heter 'NW Apt' och denna skiva vågar jag redan nu lova kommer finnas högt, mycket högt upp då musikåret 2010 sammanfattas!

Hi again, Australia...

...we have missed you alot!

Jag vet att jag rekade Empire of the Sun tidigt här på bloggen. Här är länken till den rekommendationen som kom redan i december 2008. I nuläget spelas deras låt 'Half Mast' febrilt på svensk radio. Den grymma rekommendationen tar jag helt klart på mig!

Nu är det dags för nästa rekommendation som jag tror stenhårt på. Denna gång handlar det också om ett band från Australien, närmare bestämt Melbourne. Electro-popbandet har fått sina influenser från storheter på 70- och 80-talet, som till exempel ABBA och Prince. Man kan också säga att de har en rejäl touch av disco-house i sina låtar. Bandet skall jag inte hålla hemligt längre, ni sitter väl och trånar som råttor kring fällan kan jag tro? Miami Horror heter bandet och låtarna som jag kastar upp är 'Sometimes' och 'Moon Theory'. Jag tycker de båda låtarna påminner om en musikuppdelning á la tallriksmodellen, bestående av MGMT, Empire of the Sun och ett annat Melbourneband, Cut Copy. Riktigt bra feeling good musik som jag helt klart kommer spela in sommaren med!

'Sometimes'


'Moon Theory'

Det gör ont, bättre än kärlek.

HURTS heter ett band som så vitt jag vet åtminstone består av Theo Hutchcraft och Adam Anderson. Bandet skall enligt deras facebook-sida höra hemma i Manchester. Men, ojvoj!! Vilka låtar och vilken musik. Jag rycktes direkt med i de magiska tonerna. De tre videorna jag skickar med i detta inlägg är alla svartvita och lite sådär halvskumt deprimerande och glada på samma gång.

Den 24'e maj skall HURTS i vart fall släppa en ny skiva och 'Better Than Love' är deras första singel från den. Jag tycker vi har att göra med tre magnifika låtar som man kan säga nyanserar en synth-era från svunnen tid. Jag är helt salig och tror fortfarande (eftersom jag vet vad som gömmer sig på min "till bloggen" lista) att 2010 kommer bli ett förbannat bra musik år!

Nu ska jag ta med mig denna extas och eufori och ge mig ut på en löprunda med Nisse. Idag betar vi av den mytomspunna 'Skogsrundan'.

Better Than Love


Wonderful Life


Blood, Tears & Gold

ihnfsa

Nu har jag rätt mycket skön musik på lager igen. Efter dagens första topplåt med LCD Soundsystem skall jag även lägga upp en annan låt som fastnade likt öronvax (med superlimsegenskaper) på trumhinnorna. Kyte heter bandet som består av fyra grabbar och härrör i från Leicestershire, England och kan väl klassas inom post-rockgenren. Låten jag fastnade för går under namnet 'ihnfsa' och återfinns på deras platta Dead Waves som släpptes den 19'e april.

Allt jag vill ha!

LCD Soundsystem är ett band som är ohyggligt svårt att sätta fingret på. Bandet är vida känt och man kan väl säga att de blandar en massa olika genrer såsom disco, electronica, indie rock och punk. Tre av deras större hits är - 'Tribulations', 'Someone Great' och 'Daft Punk Is Playing At My House' - som alla tre är dansanta låtar. Personligen tycker jag att 'Tribulations' rätt skön.

Nu är emellertid LCD Soundsystem aktuella med en ny skiva som släpps den 17'e maj. Skivan går under namnet This Is Happening och man kan redan lyssna på albumet i sin helhet på deras hemsida. På spotify kan man lyssna på singeln Drunken Girls som innehåller tre låtar. Jag fastnade emellertid för 'All I Want' som är genomgående lysande och riktigt bekväm att lyssna på.

'All I Want' är en riktig godbit som ger någon form av känsla av att bara sväva iväg, sådär lagom dansant, med typ spasmiska ryckningar i axlarna, loj gångstil med vissa inslag av stress och ett gigantiskt leende på läpparna. Så gör som jag, lyssna, njut och bara häng med så ska ni se att det blir riktigt bra.

From now on, I'm someone different
'Cause it's no fun predicting.
From now on, there's
'Cause I just want what I want.

crystal castles - crystal castles... igen

för obekvämlighetens skull bestämde sig den kanadensiska electroduon crystal castles för att döpa även sitt andra album till: crystal castles. Jisses, ett nummer, en siffra, ett årtal eller vad som helst hade ju dugt gott. Gillar inte riktigt fenomenet med dom självbetitlade albumen, och nu har dom lyckats med det två gånger.

Duon har inte fått någon kärlek i servicebilen tidigare, vilket dom absolut borde fått då deras (något ojämna) debutalbum från 2008 innehöll ett antal näsblodshöga toppar. Framför allt för inledande untrust us, vanished och kanske även radiopoppiga knights.

Nog om då, nu till nu! Det självbetitlade albumet version 2010 är en mycket stabilare historia. Bortsett från intro-spåret Fainting spells och doe deer, som trots härliga beat och en sköna slingor går över den dår hårfina gränsen till oljud som får en att dra upp axlarna och grimasera fult, är det här en skiva som dalarna är få och inte alls på samma höjd under havet som på 2008-albumet.


Både Celestica och vietnam är en drömsk mysig pophistoria, som påminner mig lite om röyksopps senaste album. Birds är en lekfull elektronisk bit som växlar mellan elektroniskt kvitter (twitter?) och hårda gitarriff.
Not in love låter initialt som freestyle (?!), fast missförstå mig rätt, det låter hur bra som helst.

Ovanstående länkar är dock inte skivans bästa stunder utan det är på spåren fyra, fem, sex som skivan når upp till nya näsblodsnivåer.
Baptism är hälften/hälften blippop/electroeufori.
Year of silence är helt otroligt bra. Fronten tuggar som om hon talar i tungor, och låten är lite långsammare men desto tyngre än allt annat på skivan. Spår sex hittar jag ingen länk till, deras 08-skiva finns på spotify så nästa skiva dyker förhoppningsvis upp snart. Låt sex heter iaf empathy och känns lite som en tillbakalutad fortsättning på year of silence. Texten låter lite likadan. Hör inte ett ord av vad dom säger iofs.

Har lite fler tips på gång, så håll ögonen öppna och f5-tangenten varm!

"Vi måste härifrån, den här stan drar ner oss till botten av ån".

HV 71 (usch och fy) tog tyvärr SM-guld under lördagen. Det hann inte gå mer än en timme innan Cirkus Jönköping lämnade Jönköping. Att vi skulle åka från staden var bestämt sedan innan och spontanresan tog oss till Linköping. Där väntade thaimat och födelsedagsskiva innan den största delen av Cirkus Jönköping brakade iväg mot Slver (SLIVAH!), med lyster i blick och ett humör som sannerligen var på topp. Två av luvarna i Cirkus Jönköping valde däremot att gå till Platå.

Harrys/Slver i Linköping var bättre än motsvarigheten i Jönköping och det var fyra lyckliga grabbar som först äntrade dansgolvet i källaren för att sedan arbeta oss framåt mot schlagergolvet (läs: fyndhörnan).














Kvällen låter vi sedan gå till den okända historien, men man kan väl säga som så att det blev en fantastiskt lyckad spontanresa och ett oförglömligt ICKE-firande av SM-guld. Här nedan kommer lite fler bilder.

Jag och Lorentzson hajade till, flinade och skålade

lite extra när vi såg detta i baren vid fyndhörnan.

Stadshuset i Linköping sett "by night" under nattvandringen.

Kvällen avrundades på kebabhaket Rendezvous,
som direkt översatt från franskan betyder kärleksmöte
Gabbe - Reseledaren, festfixaren, spindeln i nätet.

Måste avslutningsvis kasta med två eminenta låtar som gav mig lite extra krydda och känslor av vår. Först ut The Clash och deras låt 'Train In Vain', makalöst bra är det! Sedan måste jag även ta med låten som spelades så det "skorrade i ruterå i bilå" då vi rullade in i Linköping - Håkan Hellström och hans magnifika låt 'Uppsnärjd i det blå"! Dekadensen är svår, när HV har vunnit guld, så är det bara.

nytt album från the radio dept

Jag gillar the radio dept, jag gillar dom skarpt. Deras album lesser matters som idag har dryga sju år på nacken är ett album som ligger mig väldigt varmt om hjärtat. Fick jag välja att bara lyssna på tre album i resten av mitt liv skulle det utan tvekan vara ett av dom. Det är ett skränigt och lite obekvämt men med en otrolig närhet och känsla. Orden som tidigare beskrivit smashing pumpkins kommer upp i huvet

som att bli slagen av en hand och smekt av den andra

Fast kanske mer som att bli skriken i ena örat och viskad kärleksförklaringar i det andra.

Men nu var det ju inte lesser matters som jag skulle prata om. Ett nytt alster är ute, det heter clinging to a scheme och är inte sådär härligt skränigt och nära. The radio dept började redan på 06-albumet pet grief låt väldigt lättlyssnat. Det är somrigt, tillbakalutat, och duncansson har inte längre micen i munnen, synd tycker jag. Deras musik rör mig inte som den en gång gjort. Albumet är väldigt behagligt från första sekund till sista, men det passerar också en ganska omärkt förbi.

Till historien hör dock detta. Jag har lyssnat på clinging to a scheme ett tag, jag vet inte var jag hörde låtarna om det var via hypem eller någon annan härlig musiktjänst. Det clinging to a scheme var ett album i sann lesser matter-anda, skräning, enkelt och med potential att bli ytterliggare ett mästerverk. Låten memory loss på den skivan låter kanske bättre än någon annan låt dom tidigare gjort, men är på utgåvan som jag tagit åt mig via spotify inget annat än en fyra minuters klapp på kinden. Förmodligen var det någon sorts utkast som jag lyssnat på, som inte var helt färdig och genomarbetad, och det är kanske just detta som är problemet. The radio dept efter 2003 har mer resurser, mer tid och finare utrustning, det blir mer polerat och har inte längre lika vassa kanter.


The radio dept - Memory loss (version: fuck me va bra det här är)
The radio dept - Memory loss (version: vi ger ut den här klacksparken istället)

Albumet är inte på något sätt dåligt, men det är inget album jag skulle tagit med mig till robinson ön som lesser matters är, och enligt mig är det helt sönderputsat. Puts puts puts tills karaktären och formen varken syns, hörs eller känns. Jag kommer fortsätta lyssna på utgåvan jag hittade och hoppas att nästa album har samma stuk även efter det gått igenom studions alla maskiner och makapärer..

AFI (A Fire Inside)

De gamla alternativ rockarna, AFI (som startades redan 1991), har relativt nyligen släppt en riktigt härlig låt och video som jag känner att man borde dela med sig av här på servicebilen. AFI är förövrigt en förkortning för A Fire Inside och låten jag pratar om heter 'Beautiful Thieves'. Enjoy!

Band of Horses - 18 maj

18 maj kommer Band of Horses nya platta Infinite Arms. Tidigare har en av de nya låtarna, 'Compliments', lagts upp här på servicebilen. Här kommer två andra låtar som kommer finnas med på nya plattan, som verkar riktigt lovande för trevliga tillställningar i vår- och sommarsolen. De två låtarna heter 'Laredo' och 'Factory'.

the morning benders

hade jag fått välja en plats på jorden jag skulle vilja vara just nu skulle jag stå och gunga ikapp med den skäggiga mannen 3:46 in:





excuses är något av det bästa jag hört.

Bybor på Torpa

Idag går vi som bor på Torpa i Jönköping man ur huse. Torpa FF spelar nämligen träningsmatch på Friaredalen mot Barnarps IF. I Torpa FF spelar Viktor "Samba-Tijanté" Johansson och vi hoppas ju givetvis på stort spel från hans sida. Under tiden matchen spelas hinner den rafflande avslutningen av Kvalserien rulla igång. Följer ni länken så ser ni vad som krävs för lagen som vill följa med mitt stolta och kära Södertälje SK upp till Elitserien.

Skall man låta som en bloggande bimbo som går igenom påsklovet som jag har haft så har jag varit ute och shoppat, tagit det lugnt njutit av ledigheten. Och idag är det ju såååå härligt att solen tittar fram! De nya solbrillorna åker nog fram. Emellertid kommer jag inte lägga upp några som helst bilder på vad som har inhandlats. Jag kommer inte heller lägga upp några ego-bilder på mig i solbrillor med en gigantiskt vårsol i bakgrunden. Snacka om 'Rebel Yell'!

Däremot vill jag inte bryta traditionen här på servicebilen utan lägger som sig brukligt är upp en video med ett gott musiktips. Denna gång handlar det om ett band från Irland. Bandet heter Villagers och frontas av Conor J. O'Brien och låten som jag skickar med heter 'Becoming A Jackal', en låt med harmoniska indietoner, bra sång och fyndig text. Jag tycker att det helt klart är njutbart.

Precis som du, Ian Brown.

Idag tog jag tag i och lyssnade på Ian Brown och hans platta My Way. Ian Brown är som de flesta bör känna till som sångaren i det fantastiska bandet, The Stone Roses, som hade en riktig storhetstid mellan mitten av 80-talet och mitten av 90-talet. The Stone Roses har gjort smash hits som till exempel, 'This Is The One', 'Fools Gold', 'I Am The Resurrection' och 'I Wanna Be Adored' för att nämna några. Ian Brown har släppt en hel del soloskivor den första, Unfinished Monkey Business, kom två år (1998) efter att The Stone Roses splittrats 1996.

En liten kul anekdot vad gäller splittringen är att den förre Guns N'Roses gitarristen, Slash, erbjöd sig att spela istället för Ian Browns gamla skolkamrat John Squire, som valt att lämna bandet. Ian Brown nekade dock Slash (eller Saul Hudson som han heter), vilket Ian Brown senare ångrade. The Stone Roses fick istället nöja sig med den förre Simply Red gitarristen Aziz Ibrahim. Efter två ordentligt misslyckade spelningar och sex månader lades The Stone Roses ner, varpå Ian Brown körde solo istället. John Squire startade The Seahorses. Slash donade med både det ena och det andra innan han hamnade i Velvet Revolver och spelade där tills bandet splittrades 2008. Slash har för övrigt kommit med en soloskiva nyligen, plattan heter kort och gott Slash.

Av de tidigare Ian Brown-låtarna håller exempelvis följande spotifylista hög standard; Ian Browns tidiga godbitar, där tycker jag emellertid låtarna 'F.E.A.R.', 'Corpses In Their Mouth' och 'Keep What Ya Got' sticker ut som ruskigt bra! Men av de skivor som Ian Brown har släppt tycker jag ändå att, My Way sticker ut allra mest. Den senaste skivan har en fantastisk jämnhet samtidigt som samtliga av de varierade låtarna är riktigt bra.

Från den nya plattan får ni hålla tillgodo med en video till den magnifika låten 'Just Like You'. Men ni får till exempel inte missa andra låtar så som; 'Stellify', 'Crowning Of The Poor', 'In The Year 2525', 'Vanity Kills', 'For The Glory' och 'Marathon Man' för att nämna en hel drös!



Sedan måste jag bara kasta med tre tidiga Ian Brown-låtar som håller riktigt hög standard! Först ut är 'Keep What Ya Got' som han framför tillsammans med den ene brorsan Gallaghar, nämligen Noel Gallagher, Oasis. Den andra videon är till låten 'Corpses In Their Mouth' och den tredje till låten 'F.E.A.R.'.







Nu skall jag bara säga varsågoda för en snabb och kort historia kring Ian Brown och The Stone Roses samt tips (för de som missat) från musikens mecka, de brittiska öarna. Ian Brown är galet bra!

Illustrators!

Idag sprang jag på något helt underbart fashionabelt på spotify. Brittisk indie at the best, signerat det osignade Newcastlebandet Illustrators. Då jag hör deras eminenta låt 'Running Out' tänker jag en hel del på The Enemy och deras lugna låtar. Illustrators borde någon signa alldeles snart, eller kanske borde servicebilen starta bolag? Här kommer Illustrators i alla fall.

Weller, eller?

Paul Weller som en gång startade sin musikaliska karriär i det underbara bandet, The Jam, har släppt en ny låt. Man tänker faktiskt först på The Jam, då soundet låter lite likt just The Jam och riktigt bra med för den delen! Sen tänker jag faktiskt lite Joy Division och Ian Curtis över tonläget i Wellers röst emellanåt. Det kan i och för sig vara glaset med Schweppes och Vodka som ställer till det i örona mina, men bra som fasiken är i alla fall Paul Weller och hans låt 'Wake Up The Nation'!

Jag är en man!

Igår fick jag ett samtal från en (vad det lät) överförfriskad Andreas Furabackaluva. Där skrapade han ner sin Iphone mot sin, inte så välmående dator för att spela upp en låt för mig. Den ska opp på bloggen din sa han också. Låten det handlar om återfinns som introlåt till filmen Rock'n'Rolla. Rock'n'Rolla skall tydligen vara i samma stuk som Lock, Stock & Two Smoking Barrels som är riktigt bra. Låten heter 'I'm A Man' och återfinns på skivan Burn Your Own Church av bandet Black Strobe.

The Soundtrack Of Our Lives!

Först vill jag bara önska alla en försenad men ändå glad påsk! Jag tycker att påsken är en rätt tråkig historia förutom det efterföljande och veckolånga lovet då förstås. Nog om det. Påsken har inneburit firande och till firande är alkohol, trevligt umgänge och bra musik oftast vanliga inslag. Detta har givetvis denna påsk innehållet. En trevlig resa till Växjö hann jag, brorsan Stefan och Samba-Ti-Chante-Viktor med att göra. I Växjö gick jag och bror min och tittade på vårat kära SSK, som tyvärr förlorade efter en riktigt risig insats. 7-6 efter förlängning i Växjös favör blev resultatet. Efter matchen lomade vi tillbaka till Elite Stadshotell och därefter låg vägen inför en sväng i nattens vimmel lika vidöppen som det enorma stilla havet.

Låten som har spelats under denna påskhelg är en helt fantastiskt jäkla suverän låt, signerad den geniala Ebbot Lundberg och hans suveräna band The Soundtrack Of Our Lives. Låten återfinns på deras nya EP som har den något krångliga titeln, The Immaculate Convergence, låten jag tänker på är givetvis 'The Passover'. Sjugalet fantastiskt bra är den. Videon jag väljer att sticka med här är från ett liveframträdande på TV4:s nyhetsmorgon förra året. Sagolikt Ebbot och TSOOL, sagolikt!

EXTAS: Band of Horses - Compliments

Maj månad kommer bli en vacker musikmånad, det är jag säker på! Den 11'e maj släpper ju The National sitt fjärde album, High Violet. Smakprov på det har ni läsare redan fått. En vecka senare alltså den 18'e maj släpper ytterligare ett fantastiskt band nytt, deras tredje album. Givetvis är det indiesuveränerna Band of Horses som släpper sin nya platta då! Plattan går under namnet Infinite Arms. Videon till den makalöst bra låten 'Compliments' är otroligt vacker, riktigt otroligt vacker faktiskt. Vacker natur, med bra musik och sång, signerat Band of Horses blir bara sjujäkla bra! Håll tillgodo och njut ordentligt!